capo på 2:a bandet
1.
Man [Am]vaknar i sin stia
med en mun som smakar spya
och man ser sig själv i spegeln och vill [G]dö
Den slant som skulle räcka
till att äta nästa vecka
har man bränt på dålig öl och korv med [Am]bröd
Och den [Dm]enda tröst man [Am]trots allt [G]har
[Dm]är det roliga som [E7]var
Och man [Am]ler så gott det [Dm]går åt det som [C]nattens timmar [E7]gav
dessa [Am]timmar som man [G]inte minns nåt [Am]av
2.
Ja, så går man och funderar
och man - rekonstruerar
allt det roliga som säkert kan ha hänt
hur man tagit folk i skreven,
hur man tatt sig upp på scenen
hur man dansat bredvid sångaren i Kent
hur man [F]fått hem en modelltjej,
till ett [C]femstjärnigt hotell, nej
de var [Dm]nog en två tre stycken
och sen [E7]stal man deras smycken
och blev [Am]jagad av [Dm]polisen med [C]moped på glaci[E7]är
lite [Am]synd man inte [G]minns nåt av det [Am]där
3.
Sedan är det vanlig måndag
och med - sedvanlig vånda
går man runt och distraherar sig med strunt
plockar damm i kopiatorn
lägger patiens på datorn
låtsas läsa samma gamla pappersbunt
och den enda tröst man trots allt har
är att helgen varit underbar
för man vet att man var cool, och man var glad och full av sav,
dessa timmar som man inte minns nåt av
4.
För på [F]bilder i sin hjärna
ser man [C]sånt som säkert skett
det var [Dm]dans och man var stjärna
sedan [E7]slogs man mot skelett
som kom [F]flygande på drakar
och där [C]satt man bakom spakar-
na på [Dm]jas och råka skjuta
sean ba[E7]nan så blodet spruta
sedan [Am]vann man spanska [Dm]cupen och blev [C]snygg och miljon[E7]är
lite [Am]synd man inte [G]minns nåt av det [Am]där
5.
Ja, så småningom går åren
man går på, fast åren får en
att få gråa hår och gå med korta kliv
men på lörda varje vecka
tar man samma gamla blecka
för att skapa lite mening i sitt liv
för den enda tröst som alltjämt finns
är de glada dar man inte minns
och man längtar litegrann tills man får ligga i sin grav
med sitt hela liv att sakna minnen av